7 råd vid motgångar

Först och främst vill jag bara säga att jag tycker att det är så otroligt roligt att så många redan hoppat på Godhetskalendern, och självklart hoppas jag på ännu fler! Och tack så otroligt mycket för alla fina kommentarer ni lämnar i formuläret, som inte syns här på bloggen men som jag läser och som värmer så enormt.
 
Men innan vi går in helt fullständigt på Godhetskalendern vill jag bara dela med mig av en lista. Delvis kan man säga att den kommer från boken "Finn din livsuppgift" som jag skrev om för något inlägg sedan. Hittade  nämligen en lista med sju punkter som jag tyckte väldigt mycket om, men som jag har gjort om lite för att passa rent generellt och inte bara i boken.
 
Och här kommer den. Sju råd vid motgångar:
 
1. Kom ihåg att det kommer en sommar efter vintern
Alla våra liv består av många årstider som växlar liksom vädret. Vi alla tvingas då och då utstå kalla och hårda vintrar och det kan då verka som om det inte finns någon utväg ur mörkret. Men det gör det. För ingen vinter varar för evigt. Utan efter varje vinter kommer en sommar som vi dessutom kan njuta extra mycket av efter en kall vinter.
 
2. Dröm stort
Stora och underbara drömmar, som kanske till och med kan verka helt omöjliga att uppnå, är helt fantastiska. Glöm hur omöjliga de må kännas, för ingen dröm är någonsin för stor. Istället ger de hopp och inspiration att kämpa vidare, inte minst under motgångar. Tydligen ska Leonardo da Vinci ha sagt: "Ta ut kursen mot en stjärna, så kan du segla genom vilken storm som helst", och det tror jag faktiskt stämmer. Vi behöver drömmar för att kunna leva vidare och ta oss igenom motgångar. 
 
3. Glöm inte att det är de största lidandena som gör att vi utvecklas mest
Vissa saker och vissa tillfällen kan helt klart vara svårare än andra och visst gör det ont i stunden. Kanske kan det till och med göra ont ett bra tag efteråt. Men vi är inte alltid öppna sår. För vi läker. Och när vi tagit oss igenom det svåra är vi så mycket starkare än förut och med så många nya lärdomar. Vi har dessutom säkert funnit nya sidor hos oss själva, sidor vi bar på men inte visste fanns. Och kanske har vi till och med fått en ny syn på livet. Självklart hoppas ingen på svåra lidanden, men glöm ändå inte att det alltid kan utvinnas något positivt av det svåra.
 
 
4. Misslyckande är ett val
Misslyckanden är inte svart på vitt. Blir inte utgången av något precis som vi tänkt behöver det inte betyda att vi misslyckats. Det är vi som väljer hur vi ska se på situationen. Väljer vi att inte undertryckas och känna att vi misslyckats, utan istället försöker att enbart se det som en oväntad utgång, då finns det inget som kan stoppa oss. 
 
5. Tappa inte taget om dig själv
Det är väldigt lätt hänt att man i en motgång också tappar bort sig själv. Jag har gjort det, kanske har du också gjort det? Framöver bör vi dock göra allt för att inte låta det hända. Vi bör äta, vila och röra på oss ordentligt, men utöver kroppen bör vi också ta hand om känslorna, intellektet och själen. Exakt vad det innebär kan dock förstås vara olika för olika personer.
 
6. Känn dina känslor
Folk må säga att man ska tänka positivt, men det är faktiskt inget bra tips alls. Självklart är det viktigt att inte grotta ner sig allt för mycket i det mörka och inte heller fastna i det förflutna, men det är farligt att skynda på att göra något negativt till något positivt. Det kan snarare få motsatt effekt. Det gäller att skynda långsamt, vilket förstås är lika svårt som det låter, men man bör försöka hitta en balansgång. När vi känner oss ledsna har vi all rätt att känna oss ledsna och det även när vi känner till exempel ilska, smärta och sorg. Vi behöver känna de känslor som dyker upp i oss, för annars ligger de bara där och gror, och sen när tiden är inne och vi fått perspektiv på saker och ting kan vi försöka se vilka goda delar det onda förde med sig.
 
7. Du är aldrig ensam
Sist men absolut inte minst är detta faktum. Hur svårt du än har det får du aldrig glömma detta. För vad du än själv i vissa stunder tror, så är du aldrig någonsin ensam.

Godhetskalendern

Äntligen kan jag berätta om något som jag i hemlighet fixat och donat med under hela denna månaden. Äntligen kan jag berätta om något som förhoppningsvis kan bidra till en godare jul. Äntligen kan jag berätta om Godhetskalendern.
 
Godhetskalendern är en julkalender som jag skapat för att genom den utmana mig själv och gärna så många andra som möjligt, att göra fler goda gärningar. För sanningen är att det finns så mycket vi alla kan göra för att sprida glädje och på riktigt göra skillnad, men många av oss skulle faktiskt behöva bli bättre på att se dessa möjligheter och ta till vara på dem. Och är inte julen den bästa tiden för att öva på detta? Är det inte det julen egentligen handlar om? 
 
Jag tror att just det är något vi lätt glömmer. Vi glömmer att julen i grund och botten handlar om värme och välvilja, ja och inte minst alla former av kärlek. Jag tror vi glömmer det så otroligt lätt i allt flygande och flängande för att hinna med allt som bara måste fixas för julen. Julen blir så lätt till en stressklump i magen, istället för den pirrande känslan av glädje den borde innebära.
 
 
Godhetskalendern hoppas jag därför kunna inspirera till att ändra på det. Detta genom att det varje dag i december (fram till och med julafton förstås) kommer släppas en lucka här på bloggen med ett "godhetsuppdrag" som jag hoppas att så många som möjligt ska ta sig an. Uppdragen kommer vara väldigt varierande. Det kommer vara allt ifrån saker många av oss gör dagligen, till saker som man bara kan göra en gång. 
 
Är du själv intresserad av att bidra till en godare jul så tycker jag helt klart att du ska anmäla dig i formuläret här nedan. Självklart kan man vara med utan att anmäla sig och självklart väljer man själv hur många uppdrag man vill utföra oavsett om man anmäler sig eller inte, men det vore ändå roligt att se hur många som är intresserade av att hänga på.
 
Dessutom kommer det i slutändan finnas fördelar med att anmäla sig, men mer än så kan jag inte avslöja i nuläget. Alla hemligheter kan ju inte avslöjas på en och samma gång. Något jag dock kan säga är att det förstås också vore otroligt roligt att höra hur just du utfört uppdragen - hur det var, vad som hände och hur det kändes - så kommentera gärna hur mycket som helst och berätta, så kan vi inspirera varandra ännu mer!
 
 
 
 
Jag hoppas att du känner dig lika entusiastisk som mig och känner att du vill bidra till en godare jul, om så bara genom att utföra några av uppdragen (även om jag förstås hoppas att du känner dig manad att utföra så många som möjligt). Tveka inte över att anmäla dig redan idag! Du får jättegärna även hjälpa mig att sprida Godhetskalendern, så att fler ska känna sig manade att faktiskt göra skillnad. För även om varje liten god handling är guld värd, så är det tillsammans som vi kan göra störst skillnad. Så låt oss göra det!
 
 
Här nedan kommer länkar till luckorna dyka upp allt eftersom de öppnas:

1 - Berätta vad du tycker och känner för någon
2 - Ta ställning kring donation
3 - Skriv ett stärkande brev
4 - Köp en välgörenhetsjulklapp
5 - Välj bara bra kaffe och bananer
6 - Föreslå en fika
7 - Ring en pensionär
8 - Skriv till en politiker och tacka

Finn din livsuppgift

Vid ungefär samma tidpunkt som jag klev in i en tid av positiv ovisshet tillägnad jakten på mig själv, snubblade jag över en bok. Eller snarare en titel... Hade nämligen fått möjligheten genom Buzzador att testa på Mofibo (en e-bokstjänst) och det var där jag upptäckte denna. "Finn din livsuppgift", kan ju inte bli mer passande. Författaren heter Robin Sharma och har också skrivit boken "Munken som sålde sin Ferrari", vilken jag inte har läst men är väldigt nyfiken på nu i och med att denne munk hade en väldigt betydande roll även i denna bok. 
 
Själva berättelsen handlar om en man som på sätt och vis tappat bort sig själv. Livet har varit tufft mot honom, så tufft att han planerar att avsluta sitt liv. Men där och då händer något som får honom att plötsligt ändra sig och mötet med en väldigt speciell man iförd en röd mantel ska visa sig inspirera honom till att gå på jakt efter sitt bästa jag och bästa liv. Men frågan är hur. Hur vet man vad som är vägen till lycka och framgång? Och vad är viktigt i livet?
 
 
Det jag tycker är så fint med denna är att hela boken egentligen handlar om läsaren. Sharma är tydlig med det redan i förordet. Boken handlar egentligen inte om själva karaktärerna utan om läsaren och själva berättelsen är bara ett verktyg för författaren att förmedla de lärdomar han fått. Han hade lika gärna kunnat skriva en fackbok om detta, men på detta sätt blir den enligt mig mer levande och mer inspirerande.
 
Tror dock att detta är en bok man antingen älskar eller hatar då den är väldigt speciellt skriven. Är man allergisk mot liknelser och metaforer rekommenderar jag inte att man läser den, men är man en tänkare och är på jakt efter inspiration i livet då är detta helt klart en bok man bara måste läsa. Mig gav den i alla fall en mängd nya tankar. Tankar som jag önskar jag fått tidigare.

Vi som trodde att det var slut på det roliga

"Jag är på jakt efter en Cecilia Par som skrev gymnasiearbetet "Sura Matmyter" tillsammans med en Erica Fluur. Är du den Cecilia?"
 
Ungefär så stod det i mailet jag igår fick. Kunde till en början inte förstå varför någon skulle söka mig, och på vilket sätt det skulle kunna ha att göra med gymnasiearbetet? Lite senare i mailet fick jag dock svaret. Det visade sig att Bäckängsgymnasiet nominerat oss till bästa gymnasiearbe 2014 och nu är vi en utav tre nominerade som tävlar om vinsten på 5000kr.
 
 
Bara sådär kom det. Mitt från ingenstans. Vi som trodde att det roliga med alla tävlingar, all uppmärksamhet och allt farande fram och tillbaka var över, men tydligen inte. Och gu vilken bubblande glädje det gav. Men främst gav det en känsla av ömsesidig stolthet; min förra skola som jag är så oerhört stolt över, är antagligen också ganska stolta över oss och vårt arbete eftersom de väljer att nominera oss. Och det gör mig verkligen så lycklig och så tacksam. 

Fri tillslut

Resultaten är rangordnade från flest till minst antal rätt. Jag börjar leta efter min provskod med mitt resultat. Jag börjar längt upp och går nedåt, men stannar efter några rader plötsligt upp. Vad tror jag egentligen? Tror jag att jag ska finna mitt resultat bland de bästa? Nej, verkligen inte. Det borde gå snabbare att gå nerifrån och upp. Det är ju ändå över hundra stycken. Så jag skrollar ner och börjar igen, fast nerifrån. 
 
Men när jag kollat igenom cirka femtio får jag panik, jag hittar inte mig själv. Så blicken flyger plötsligt fram och tillbaka i hopp om att få syn på min kod. Åh tänk om nåt hänt, tänk om något hänt med mitt prov så att det inte ens är registrerat. Kanske har det till och med försvunnit! Men så stannar jag upp ännu en gång och tänker hur märkligt det kan vara att jag kan panika så fullständigt över att få reda på mitt tentaresultat.
 
 
Så jag tar ett djupt andetag och börjar gå igenom dem långsamt och systematiskt igen. Och självklart fann jag mitt resultat där i mängden. Godkänd. Är jag verkligen godkänd? Var beredd på att panika igen fast nu av glädje, men nej, det var bara en total lättnad. Jag klarade det, trots att jag i princip aldrig varit så ofokuserad som jag var under tentaplugget. Jag behöver inte plugga till omtentan. Jag har inte längre några som helst krav på att prestera. Kan inte minnas att jag någonsin haft det så tidigare. Nu har jag alla förutsättningar för att bli fri från alla stressklumpar i magen.

Vegansk kladdkaka - till och med godare än ”vanlig”

Vegansk kladdkaka? Men vad har man då i? Kan det verkligen bli gott utan mjölk och ägg? Svaret är ja. Helt klart. Kanske till och med ännu godare.
 
Till en början såg jag det som en utmaning att baka helt veganska bakverk, men nu har jag börjat inse att det faktiskt inte på något sätt är svårare än det normalt är att baka. Inte heller blir det mindre gott - det fick jag helt klart bevisat för mig inte minst när jag testade på  Vegotekets veganska kladdkaka. Den blev så god att jag faktiskt tycker att den egentligen är värd ett bättre namn än just "kladdkaka". Namnet "kladdkaka" känns för simpelt, för vardagligt - den här smakar mycket lyxigare än så. 
 
 
Så till er som fortfarande bär på fördomen om att det inte är lika gott och lika lätt att baka veganska godsaker - testa på denna eller kanske något annat från Vegotekets blogg, så ska du se att du blir bevisad motsatsen!
 
Edit: Vegotekets blogg verkar borttagen, men har har ändrat länken ovan till en annan blogg som delat med sig av Vegotekets recept

För det bästa har inte hänt än

Sen tentan gjordes och kursen därmed avslutades, har jag tagit det väldigt lugnt när det kommer till aktiviteter av i princip alla slag. Kan tyckas märkligt, att jag från ett utanförperspektiv sett inte har gjort nästan någonting alls, men det var verkligen vad jag behövde. För jag visste att om jag inte sätter upp restriktioner för mig själv så skulle jag hitta på saker oftare än vad som var bra för mig, eftersom jag (helt i onödan förstås) skulle stressa upp mig även för saker jag egentligen såg fram emot.
 
Men nu börjar jag känna att jag faktiskt är redo att hitta på lite saker och jag börjar känna av den där glädjen det är meningen att man ska känna över att faktiskt hitta på roliga saker. Så, idag kände jag att det kunde sitta fint att gå på brunch. Så det gjorde jag.
 
Det beslutet gav mig en väldigt fin dag. För på brunchen fick jag förutom mycket gott att äta, möjligheten att träffa massa nytt trevligt folk. Bland annat en som slängde ur sig att det planeras en julmusikal, vilket gjorde mig som jul- och musikfantast väldigt intresserad. Så där och då bestämdes det att jag ska hoppa in i kören och vara med och öva redan nu på tisdag, och åh va jag ser fram emot det!
 
Utöver "nytt" folk träffades det också några välbekanta ansikten, vilket förstås också var väldigt roligt. Gillar att det nu faktiskt finns en hel del välbekanta ansikten i den här staden. En hel del välbekanta ansikten som man också kan smida en del spännande framtidplaner med. 
 
Så summan av kardemumman är helt enkelt att det känns väldigt spännande. Det känns spännande att få se vad som kommer här näst.

Lugn, du hinner leva

Det är märkligt hur svårt det skulle visa sig vara. Det var tydligen oerhört svårt att släppa all den press och stress jag så länge burit inom mig. I min naivitet trodde jag nog att det bara var att bestämma sig. Men i detta fall funkar inte självdisciplin som ett användbart verktyg. Man kan inte bara tänka att "nu har jag minsann ägnat tid åt att se på en film så nu borde jag vara utvilad". Det funkar inte riktigt så.
 
Men ändå kommer jag på mig själv med att tänka så. Det är som om jag har en liten filur på min axel som med jämna mellanrum frågar: "är du utvilad nu då?" och jag, jag luras att tro att bara för att frågan dyker upp allt oftare så borde det vara så. Därför tänker jag för mig själv om och om igen: "nu, nu är jag nog utvilad".
 
 
Men förstås så är jag inte det. Visserligen vaknar jag automatiskt pigg som bara den vid sjutiden varje dag, men det tror jag inte beror på att jag är utvilad, utan på att jag helt enkelt är programmerad att skynda mig med allt - även med att vakna upp på mornarna.
 
Så detta är något jag verkligen jobbar på nu. Jag jobbar på att kunna lägga mig ner och läsa en bok i skenet från min nya fina ljusslinga utan att tänka på vad jag ska laga för mat. Jag jobbar på att kunna skriva en novell utan att tänka på hur jag ska plugga om det visar sig att jag inte klarat tentan. Och jag jobbar på att sluta stressa genom livet, så att jag faktiskt hinner sova så länge jag behöver.



RSS 2.0