Norrlandsresan - Dag 3

Kan inte förstå att jag faktiskt har varit med om allt jag har varit med om idag. Så overkligt. Kan inte annat än säga att verkligheten kan vara så overkligt vacker.  
 

Vi vaknade upp i Björkliden av en helikopter som for ovanför oss. Vi hade hört den igår också, men har fortfarande ingen aning om vad den gjorde där. Med en känsla av att vara bevakade av helikoptern kokade vi gröt som vi sedan åt tillsammans med mackor och kaffe/te. Pga mygg var vi dock tvungna att sitta i tältet, men det funkade ju det också. Efter det diskade vi i bäcken, plockade ner tältet, packade ihop allt och promenerade till stationen. Så skönt det var att komma in och få tillgång till en riktig toa och kranvatten.

 

Tåget tog vi 12.15 till Abisko där vi först köpte vykort och jag en spork, innan vi promenerade bort till ett ställe där det fanns en linbana upp till berget Njulla. Läskig var den. Linbanan alltså. Men det var helt klart värt det, för uppe på berget var det så otroligt vackert. Man kunde bl.a. se Lapporten och Torne Träsk, med allt fint runt omkring, och vi kunde inte annat än upprepa hur overkligt det hela var. Dessutom fanns det snö där uppe som jag bara var tvungen att gå till och känna på. Jag menar, tänk att jag tog upp lite snö i min hand - den 25 juli!

 

 

När vi kom ner vandrade vi runt en stund i Abisko. Vi gick ner till Torne Träsk - där det förstås också var otroligt fint - men sen hann vi inte mycket mer innan det var dags att gå tillbaka till stationen. 

 

Tåget vi väntade på, som skulle ta oss till Narvik, kom som planerat men vi kom inte långt med det. Vi hann bara komma tillbaka till Björkliden innan vi fick reda på att de hade något form av ”signalfel” på den norska sidan. I sisådär 3h fick vi sitta där innan vi till sist fick hoppa på en ersättningsbuss som tog oss vidare.

 

Det var visserligen fint att åka bilvägen (ja det var helt klart den vackraste bussresan jag någonsin gjort!!) men det blev lite problematiskt. När vi kom fram till Narvik hade klockan nämligen hunnit bli ca 21 och därför var t.ex. turistinformationen vi skulle ha besökt och be om tips från, stängd. Det enda som var öppet verkade vara en mack, så trötta och hungriga gick vi in dit för att fråga efter en camping (vi var ju mitt i en stad så vi kunde ju inte direkt bara sätta upp tältet). Närmsta camping låg dock 25 minuter bort - med bil! - och inga bussar gick, så vi insåg att det inte var något alternativ. 

 
Som tur var kom hon på att det finns en strand som man kanske kan sätta upp tält på. Hon belyste oss om att det är ”lite konstiga regler i Norge” när det gäller sånt, men att det där kan vara bra eftersom det är lite avsides. 

 

Efter många om och men hittade vi till stranden hon pratade om. Det är inte optimalt, ganska så centralt ändå, men det funkar. Faktum är att det även här är väldigt fint faktiskt. Vi kan visserligen inte se så mycket på grund av den otroligt täta dimman, men det vi ser är fint.

 

Och nu - efter en välbehövlig middag bestående av pulvermos och linser - ska vi sova. Eller försöka i alla fall. Det är några här utanför tältet (en bit bort förstås), så vi lär inte kunna somna innan de har gått.


Kommentarer

gud vad märkligt att se snö, haha! men vilken fin liten följetong detta är! :D

2015-08-04 @ 23:52:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback