Någon gång ska jag hälsa på

Ja jag saknar Uppsala. Trots att jag trivs jättebra i Göteborg. Ja, så ligger det till. Jag vill inte flytta tillbaka. Jag har det bra nu. Men jag kan ändå inte låta bli att sakna.
 
Det är något speciellt med Uppsala. Det var något speciellt med livet jag levde där. Det visade sig vara en jättestor parentes - en period mellan andra perioder, men som helt klart hade något väsentligt att bidra med. Något viktigt. 
 
Det är mycket tack vare Uppsala som jag bor i Göteborg nu. Mycket tack vare Uppsala jag är där jag är idag. 
 
Det tackar jag Uppsala för.
 
 
Tänker att jag kanske ska ta en sväng dit i sommar. Vandra runt på gatorna. Fota. Träffa människor. Tänker att det vore fint. Hoppas det blir mer än en tanke av det.
 
Och dessutom så sörjer jag att jag inte har någon domkyrke-bild till detta inlägg. Har förstås några, men de är tagna med en dålig mobilkamera. Hur kunde jag glömma bort den när jag sprang runt med kameran? Jag har ju till och med stått på domkyrkans trappor när jag fotade Gustavianum mittemot. Varför kom jag inte på tanken att vända kameran, eller varför inte rikta den uppåt? Tänker att detta är ett problem jag får åtgärda om jag åker till Uppsala i sommar...

Kommentarer

Det låter härligt!

2016-04-07 @ 19:18:52

Så fina bilder!

Svar: Tack så mycket!
Cecilia Par

2016-04-08 @ 11:47:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback