Mot Göteborgsvarvet 2018

•          •          •
 
Det började med att jag blev irriterad på mig själv. Jag blev irriterad över hur jag pratade om den där punkten på min "bucket list", men alltid konstaterade att det låg långt fram i tiden. "Jomen någon gång ska jag också göra det." - sa jag både till mig själv och andra när alla hurtiga började springa. 
 
Men hur långt fram ska någon gång egentligen ligga? Hmm.. tvåtusennitton kändes rimligt. 
 
Tills jag insåg hur lite jag trodde på min egen förmåga.
 
För precis som jag skrev i ett inlägg för ett tag sedan så har jag aldrig varit "en sån som tränar". Jag har som liten visserligen gått i fotboll och tennis ett litet tag, men aldrig faktiskt fokuserat på att bli bättre. Och de perioder jag tränat annat, har jag tyvärr bara fokuserat på att bryta ner och inte bygga upp kroppen.
 
Foto: Ben O'Sullivan
 
Detta innebär att jag just nu, när jag på sätt och vis blivit "en sån som tränar", faktiskt är mer vältränad än jag någonsin varit. Och varje pass (åtminstone nästan) låter mig ta ännu ett litet steg mot ett jag som är friskare och starkare än jag någonsin varit. Jag vet det och tycker förstås att det är fantastiskt och otroligt motiverande, men har trots det svårt att se mig som någon som faktiskt klarar av fysiskt krävande saker. Jag vågar inte ens hänga på under löpningskvällarna som anordnas precis där jag bor eftersom jag tror att jag inte är tillräckligt tränad (trots att de sägs vara för löpare på "alla nivåer").
 
Men detta är ju fjantigt. Jag kan ju inte gå runt och tro att jag inte klarar av saker jag vill göra, när jag med stor sannolikhet (vilket jag kan konstatera om jag bara kliver ut ur mig själv för en liten stund) faktiskt skulle klara av det. Och det är ju inte rimligt att denna tävlingsmänniska som gillar utmaningar, struntar i att just utmana sig över huvud taget i rädsla för att ställas inför en allt för stor utmaning.
 
Så jag insåg att tvåtusennitton inte var särskilt rimligt. Bara fjantigt. Och taskigt mot mig själv att tro att jag skulle behöva så mycket tid för att träna inför det. 
 
Så jag satte ett nytt mål:
GÖTEBORGSVARVET 2018

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback