Två år som vegan

✳          ✳          ✳
 
I förrgår var det exakt två år sedan jag på riktigt blev hundra procent vegan. Det var exakt två år sedan jag bestämde mig för att jag hade kompromissat för sista gången. För det var inte på något vis rätt att göra det som kändes fel, bara för att det exempelvis underlättade rent socialt. Nej, det var nog. 
 
Två år känns som lång tid, men samtidigt inte alls. Jag kan inte förstå att jag bara varit vegan i två av mina tjugo år i livet. Det är så svårt att förstå att det som jag ser som så självklart idag, var så främmande förut. (Undrar du varför jag blev vegan går det att läsa här)
 
Men hur som helst, mina två år bör ändå firas på något sätt, så jag tänkte ta tillfället i akt att göra något jag inte haft tillfälle att göra - nämligen dela med mig av några av mina favoritdjurbilder från unsplash. Så här kommer de! 
 
 
 
•  Klicka på bilderna för att komma till källorna  •
 

Happy Vegan - Ny vegansk livsmedelsbutik i Göteborg

För er som på något vis har missat det, så måste jag berätta att det i Göteborg händer roliga saker på veganfronten. Den stora nyheten är Happy Vegan - en helt vegansk livsmedelsbutik som öppnat i Linné. Eller öppnat och öppnat. Den officiella öppningsdagen har inte varit än, men folk har varit så nyfikna att de öppnat upp dörrarna ändå, trots att inte riktigt allt är färdigfixat ännu. 
 
En av de där nyfikna var förstås jag, som häromdagen tog mig dit med en vän. Och ja, det var så fantastiskt som det låter. På en relativt liten yta kändes det som att de fått plats med allt; äggersättning, det veganska i karamellkungens sortiment, nötter, superfoods, hela Astrid och Apornas sortiment och mängder av vegansk ost - för att bara ta några exempel. Var i veganhimlen. Helt klart.
 
 
Men även om jag är alldeles överväldigad över hur bra det här är just nu, så är det verkligen ännu roligare att höra om de tre grundarnas visioner. De vill ha ett större sortiment. De vill ha en större lokal. De vill pressa priserna ner till de som de stora mataffärerna har. De vill ha event. De vill möjligtvis ha ett café. Och hallå, de kämpar med att få vegansk Ben & Jerry´s till Sverige! 
 
Det finns så himla mycket som är bra med det här! Men inte minst tänker jag på tillfällen som julen (förstås, julbesatt som jag är). Att ha en butik där man kan köpa i princip allt kommer ju verkligen både underlätta och göra det roligare - till skillnad från förra året då jag fick flyga runt halva stan för att försöka hitta det jag ville ha till julbordet (vilket jag trots det inte lyckades med fullt ut). Åh, det gör mig så glad! 
 
Personligen lär jag verkligen bli stammis, inte minst eftersom butiken bara ligger några hundra meter från Psykologiska institutionen där jag pluggar. Alltså. Det är verkligen overkligt bra. 
 
Så, det jag vill komma till är förstås att jag tycker att ni borde ta er dit. Så snart som möjligt! Men tills dess kan ni kolla in t.ex. deras facebooksida och deras hemsida. Där kommer inte minst mer information komma om den officiella öppningen, då det bland annat kommer finnas smakprov och rabatter. Missa inte det! 
 
 
Bilderna är lånade från Happy Vegan och finns även på deras facebooksida

Vego-inspiration till julbordet

Eftersom det visade sig att det fanns önskemål om tips på vegansk julmat kommer här ett litet inspirationsinlägg. Eller snarare ett inlägg med tips på inspiration till julmaten. Vill nämligen inte tipsa om specifika recept som jag ska testa i år eftersom jag ju inte vet huruvida de är goda eller inte (även om de med största sannolikhet är det), men känner samtidigt att jag vill komma med "något" innan själva julafton. Så ja, här kommer fyra tips på var du hittar inspiration:
 
 
❅ Först och främst, T I D N I N G A R.  Det har dykt upp fantastiska magasin i vego-världen, som alla har fantastiska julnummer. På bilden ovan ser ni årets nummer från VEGO och förra årets nummer från VEGOURMET. Så många bra recept, men även massa småtips och bra repotage och liknande.
 
❅ Kolla in V E G O L I S T A N  från Djurens Rätt. Där finns exempelvis tips på pepparkakor och godis som råkar vara veganska (är mer än man tror).
 
❅ P I N T O har en julsamling med både tips på färdiga produkter man kan köpa och saker man kan göra själv från grunden. Ni hittar den här.
 
❅ Glöm inte bort P I N T E R E S T !  Sök på exempelvis "vegan christmas" och ni får upp sååå enormt mycket.   

Earthlings

 
Jag har gjort det nu. Jag har sett Earthlings. Har tidigare gjort ett försök men blivit så fullkomligt förfärad att jag inte kunnat titta på hela. Men jag vill inte blunda för sanningen. För det är såhär det ligger till. Så jag såg till att ta mig igenom den.
 
Visserligen hade jag redan läst om det mesta som togs upp, men jag tror ändå att det var bra att få se det på detta sätt. Så rått som det på riktigt är. Hur obehagligt det än var. 

Veganhimlen

Jag måste ha hamnat i veganhimlen. Det var ungefär vad jag konstaterade när jag blev visad ställe efter ställe. Caféer och restauranger som antingen var helt veganska eller åtminstone hade otroligt stort veganutbud, och butiker som hade allt. Jag menar verkligen A L L T ! Färsk frukt och grönsker, växtmjölk av alla tänkbara sorter, tofu, nötter, pålägg, vegansk korv, massvis choklad (!!!), vegansk glass, nötsmör (åter igen fler än jag någonsin tidigare sett), linser i lösvikt, vegansk pannacotta och så mycket mer. Helt plötsligt kändes det som om hela Göteborg var veganskt.
 
 
Hade så svårt att smälta allt, så att välja vad jag ville köpa var näst intill omöjligt. Behövde diskmedel och duschtvål så när jag hittade några som luktade gott och var cruelty free slog jag förstås till, och sen kunde jag bara inte låta bli en sojayoghurt med mangosmak och en färskost (typ) med smak av 4 peppar. Utöver det blev det bara en sötpotatis till middagen och några bananer (de sålde av "prickiga" till nedsatt pris - så bra ju!). Något säger mig dock att jag kommer bege mig dit väldigt snart igen och handla betydligt mycket mer.
 
Så glad är jagöver att jag blev visad allt detta (och att jag har så mycket mer att upptäcka). Det tackar jag faktiskt en läsare för. En läsare som jag hade glädjen att träffa över en lunch på En deli i Haga (och efter det som sagt en rundtur) den dagen. Så roligt och så gott!

Helg med Alice och Uppsala Vegofest

Den här helgen alltså. Vet inte vart jag ska börja och än mindre vart jag ska sluta! Min vän Alice och jag har haft det så otroligt fint tillsammans. Vi pratade ikapp, men hade även tid till att vara tysta tillsammans. Så härligt är det när man känner sig så fullständigt bekväm med någon.
 
Bara det att jag fick vara med Alice var förstås bra i sig, men på en solklar andra plats över helgens höjdpunkter kommer helt klart Uppsala Vegofest! Så mycket glädje, så mycket pepp! Så underbart att vara i ett sammanhang där så många tycker lika!
 
Och så enormt mycket god mat! En kvinna utbrast "men veganer äter väl inte kött", efter att ha smakat på den (animaliefria!) rökta skinkan, och med liknande frågor stod vi också på massvis med ställen på mässan, både före och efter vi smakat goda ting: "Är det säkert att detta inte är kött?", "Är det säkert att det är veganskt?". Vegansk mat är god i sig, men tack vare det vi fick smaka på har det största argumentet för att äta kött (det om att det är gott) helt klart eliminerats.
 
Fotograf: Martin Smedjeback
 
Dessutom hann vi gå på två föreläsningar:  "Växtbaserad kost - för hälsan" med Veronica Hedberg från Läkare för framtiden och "Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor" med Martin Smedjeback. Otroligt intressanta!
 
Martin Smedjeback är dessutom den som tagit alla bilder i detta inlägg. Själv tog jag med mig min kamera, men var så uppe i varv att jag helt glömde bort den. Tacksam är jag därför för att Martin gav sin tillåtelse till att andra använder bilderna. 

Det är ett val: att förneka eller erkänna sanningen

Jag förstod att det antagligen var bra. Inte minst för miljön. Men jag, jag skulle aldrig ”klara av” att bli vegetarian - än mindre vegan.

 

Men så kom en tid då jag började fundera. Jag läste bl.a. boken ”Äta djur” av Jonathan Safran Foer, såg dokumentärer och fick på andra sätt mer information om hur saker och ting faktiskt ligger till. För första gången öppnade jag ögonen ordentligt och insåg inte enbart hur bra det är att välja vego, utan också hur enormt dåligt det är att äta kött. 

 

Så sakta men säkert blev jag (lakto-ovo) vegetarian. Jag skrev med stolthet ett inlägg här på bloggen om det och kände att jag tagit ett oerhört bra beslut. Ett bra beslut för djuren, miljön och inte minst för mig själv. Men det visade sig att det ändå fanns en klump i magen när jag åt och när jag handlade. Även om beslutet var ett beslut i rätt riktning så kände jag inte alls att jag levde moraliskt. Det visade sig att jag hade hamnat i den så kallade ”lakto-ovo-fällan” och försökte få mig själv att tro att det jag gjorde var något oerhört bra, men sanningen var att jag fortfarande bidrog till en massa lidande.

 

Men för varje dag som gick så blev jag sämre och sämre på att blunda. Jag insåg att mjölken i mitt glas egentligen inte var till mig, utan till kossornas kalvar, och att kossorna tvångsinsemineras, samt har avlats fram för att vi ska få så mycket mjölk som möjligt. Korna lever inte i någon bregott-reklam - även om man vill tro det. Ca 90% av sina liv tvingas de leva inomhus, många uppbundna så att de inte kan vända sig eller klia sig, medan kalvar och tjurar ofta står inne året om. 

 

Och ägg. Det är inte direkt bättre. Hönor som lever i burar med 15 andra där de har mindre än ett A4-papper var, eller frigående som lever i grupper av tusentals hönor. De går runt i sin egen avföring, blir sjuka, angriper varandra, och efter korta men extremt produktiva liv utsätts de som ännu inte dött för en utdragen död. Men ekologiska som är frigående utomhus, det är väl bra? Tja.. lite mindre dåligt kanske. De är 6 hönor per kvadratmeter istället för nio, och det ska finnas en möjlighet för dem att gå ut på en ”rastplats”. Men då denna möjligheten i många fall bara är en liten liten utgång, så har troligen minst hälften av alla hönor aldrig hittat ut. 

 

Mjölk- och äggindustrin är ju dessutom integrerad med köttindustrin, så om man äter mejeriprodukter och ägg så bidrar man också otroligt mycket till köttindustrin. Man bidrar till all den misshandel som utövas bakom stängda dörrar, där djur utnyttjas för vår njutning, och man bidrar till att så otroligt många liv släcks. Vad har vi för rätt att göra det? Vad har vi för rätt att utnyttja så enormt många individer?

 

Detta är en liten del av den obehagliga sanningen om hur verkligheten ser ut och i och med det har vi alla ett val att göra. Antingen väljer man att blunda för detta och fortsätter leva i enlighet med dagens normer, eller så väljer man att se och inse, och då jag personligen har väldigt svårt för det förstnämnda så anser jag att jag inte har något annat alternativ än att bli vegan. 

 

Att vara vegan är dock inte alls så svårt som man tror. Utöver allt som man oftast vet är vegetabiliskt kan man dricka och äta mjölk, ost, yoghurt, grädde, smör, majonnäs, korv ”kött”-bullar, ”kött”-färs, glass, och massvis med andra saker, men som är gjorda på t.ex. soja eller havre istället. Det är superlätt (och supergott!), men trots det är det någonting att vara oerhört stolt över!


Vegetarian, för jag kan inte blunda mer

En veterinärstudent var på besök hos oss i klassen härom dagen. Hon behövde hjälp, hade en enkät om slakt som hon ville ha ifylld, och självklart var vi många som ställde upp. För mig personligen kändes det väldigt bra. Det kändes inte bara bra för att jag fick möjligheten att bidra till hennes arbete, utan också för att jag med stolthet kunde kryssa i att ja, jag är minsann vegetarian.
 
Jag vet inte varför det tog så lång tid innan jag tog upp det här på bloggen. Det bara blev så. Kanske har det att göra med att det inte alls var någon drastiskt och stor omvändning. Det var inte så att jag bestämde mig en dag att nu, nu är det minsann dags att välja bort köttet. Nej, helt plötsligt kom jag snarare på mig själv med att äta kött allt mer sällan och helt plötsligt var det enda naturliga att inte äta det alls. Det kändes inte alls som om jag fråntogs något, utan endast som om jag äntligen slapp något.
 
Men samtidigt är jag förvånad över mig själv. För jag, jag var tidigare den som sa att jag hoppades på att förälska mig i någon som åt kött så att jag kunde ägna en dag åt att laga pulled pork till min framtida familj. Visserligen kunde jag förstå att "djurälskare" blev vegetarianer, för visst är det synd att djur ska behöva dö, men för mig var det där och då ändå inte på långa vägar tillräckligt. Men samtidigt hade jag nog aldrig riktigt innerligt funderat kring det. 
 
Men den tiden kom. För den senaste tiden har jag haft en period av funderande kring stora frågor i livet (mer än min ändå väldigt så filosoferande hjärna vanligtvis ägnar sig åt) och i början av detta året blev det "kött-dilemmats" tur. Jag tänkte att det egentligen är ganska så märkligt vad vi gör, att vi trots att det finns massa andra alternativ, väljer att föda upp djur under hemska förhållanden bara för att sedan slakta dem och göra dem till mat till oss. 
 
Men det var när jag läste boken "Äta djur" av Jonathan Safran Foer och såg på en hel del dokumentärer, som mitt tankesätt helt fullkomligt ändrades. För visst visste jag att kött-industrin inte var särskilt "bra", men att det var är illa som det faktiskt är det hade jag ingen aning om alls. 
 
weg diet wallpaper by itsokstay_calm (CC BY-NC-SA)
 
Jag hade ingen aning om att djuren behöver lida och utstå så brutala saker som de behöver utstå. Jag hade ingen aning om att kycklingar ofta slaktas runt sin 40:e levnadsdag eftersom de på grund av övergödning och framavling redan uppnått full storlek (om inte större), och jag hade ingen aning om att de ändå inte hade överlevt många dagar till på grund av att livet de liv orsakat komplikationer som bara någon dag senare skulle få dem att dö, om så av en annan orsak än slakt. Och jag hade ingen aning om att kyckling och fisk är minst lika illa som (och på vissa sätt till och med värre än) t.ex. nöt- och fläskkött.
 
Jag hade inte heller någon aning om att kött-industrin så enormt bidrar till den spridande antibitotikaresistensen. Och även om jag visste att kött var dåligt för miljön, så hade jag ingen aning om att det var bättre att skippa köttet än att skippa bilen. Och jag hade inte heller hört om all den forskning som visar att en vegetarisk eller vegansk kost på så många sätt är så mycket mer hälsosam än en kost till stor del bestående av animalier. Jag skulle kunna hålla på så här i en halv evighet, men eftersom detta inlägg måste ta slut någon stans så får det ta stopp här...
 
Men det jag slutligen vill säga är att jag kan se att det finns en anledning till att äta kött. Det finns EN enda anledning och det är för att det är gott, medan det finns TUSENTALS anledningar att säga nej tack till djur på tallriken. Så för mig blir beslutet enkelt: jag kryssar i att ja, jag är minsann vegetarian.



RSS 2.0